eeemmmmyyy

Minnen.
Det har vi alla, bra som dåliga.
Och dom finns alltid där även om det ibland känns som att man inte kommer ihåg.
Minnen som kommer tillbaka helt utan förvarning bara man känner den där doften, ser den där bilden eller hör den där låten. Och automatiskt kastas man tillbaka till just den där tiden. Och med ens kommer saknaden tillbaka. Eller lyckan och värmen man känner för just den tiden. Det kan vara så underbart att bara blunda och tänka tillbaka ibland, men det kan samtidigt vara så himla jobbigt. Att minnas den tiden då allt faktiskt var bra och som det brukade vara. Men den tiden är borta nu och kommer aldrig komma tillbaka. Ibland är allt man kan göra bara att inse att det är så, tiderna som har varit kommer inte komma tillbaka. Och hur ont det än gör så måste man ju ändå blicka framåt, annars blir man fast i det som en gång varit och det funkar inte. Inte för mig, jag kan inte leva så. Nu blickar jag framåt istället för bakåt. Jag säger inte att det är lätt, jag säger att det går om man försöker. Och det gör jag, jag har försökt förut och jag försöker igen. Och vet ni vad? Jag lyckas!

---

i hear your voice on the line but it doesn't stop the pain.